onsdag 26 februari 2025

EN KAMP MELLAN KROPP OCH SJÄL

Jag var nyss i en butik och köpte en BH. En sådan där enkel grej, eller åtminstone borde det vara så. För mig var det allt annat än enkelt. Jag har kämpat med min vikt i så många år. Det känns som om jag har försökt allt – gått på dieter, tränat, svettats och kämpat för att nå en kropp som känns bra. Och ändå står jag här, flera år senare, och känner att jag kanske inte är där än. Det är svårt att inte känna sig misslyckad när den där resan med viktnedgång har varit så lång och snårig.

Men idag var inte en dag då jag kände mig stolt över att vara där jag är. När jag klev in i butiken för att köpa en BH var det som om jag blev bedömd på en gång. Jag vet att jag kanske överdriver, men jag kunde verkligen känna det. Blickarna från både personalen och kunderna. Det kändes som om alla såg på mig och tänkte: "Vad gör hon här? Det finns inget som passar henne." Det var inte så att någon sa något, men känslan var där. Den där jobbiga, osäkra känslan av att inte riktigt höra hemma, som om jag inte var välkommen i en butik där de flesta verkar vara i en annan storlek.

Och så kommer det där ögonblicket – när jag står i provrummet och ska prova BH:n. När jag ser mig själv i spegeln, ser min kropp i ljuset från alla håll, och det känns inte direkt som en härlig upplevelse. Jag vet inte om jag är ensam om att känna så, men det är så lätt att döma sig själv hårt när man ser sig själv från ett annat perspektiv än det man är van vid. Det blir som en påminnelse om att jag inte riktigt passar in i den bild jag kanske har i huvudet av hur jag "borde" se ut.

Men så försöker jag påminna mig själv om något viktigt: Jag är inte min kropp. Jag är inte definierad av hur jag ser ut, eller av vad jag tror att andra ser. Det handlar om mer än bara spegeln. Det handlar om att vara snäll mot sig själv, även när vi inte känner oss på topp.

Jag har varit överviktig i hela mitt liv. Det har alltid varit en kamp. Ena dagen känner jag mig stolt över de framsteg jag gör, och nästa dag verkar de vara bortblåsta. Jag går upp i vikt, och plötsligt känns det som om jag måste börja om från början. Det spelar ingen roll hur mycket jag kämpar, det känns som om vikten alltid kommer tillbaka.

Men det jag försöker påminna mig själv om är detta: Jag är inte min vikt. Jag är inte definierad av siffrorna på vågen, av kläderna jag bär eller av hur andra ser på mig. Vi lever i en värld där vi ständigt blir påminda om hur våra kroppar ska se ut. Det är svårt att undvika, och när vi inte passar in i dessa snäva normer så kan det vara både psykiskt och fysiskt påfrestande.

Jag vet att jag inte är ensam. Många av oss brottas med känslor av osäkerhet och att inte duga. Men jag vill att vi alla ska påminna oss om att våra kroppar inte är något att skämmas för. Det spelar ingen roll vilken storlek du har, vilken vikt du bär eller om du inte följer det "perfekta" idealet. Du har rätt att vara stolt över din kropp. Du har rätt att ta plats och vara där, i den butiken, i det rummet, och känna dig värdefull.

När jag köpte min BH idag kände jag mig inte självsäker. Jag tvivlade på mig själv och mina val. Jag tänkte att jag inte skulle hitta något som passade. Men när jag väl fick hem den och satte på mig den så kände jag mig faktiskt lite bättre. Inte för att BH:n var magisk, utan för att jag tillät mig själv att vara snäll mot mig själv och acceptera att jag har rätt att vara där. Jag har rätt att göra de här valen för min egen skull, och inte för någon annans.

Jag vet att vägen framåt inte är enkel, och jag kommer säkert att ha dagar när jag tvivlar på mig själv. Men jag vill påminna både mig själv och er om att vi är mer än våra kroppar. Vi är mer än de tankar vi har om oss själva. Vi är värdefulla precis som vi är, i alla våra former och storlekar.

Så nästa gång jag går in i en butik, eller när du själv gör det, ska jag påminna mig om detta: Det är inte min storlek som definierar mig. Det är inte vad andra tycker eller vad jag tror att andra tänker. Det är min egen känsla av värde som spelar roll. Och jag hoppas att du gör samma sak – att du hittar din egen styrka och står stolt i den person du är. 

1 kommentar:

  1. så bra skrivet! och du är jätte fin precis som du är rakt igenom <3 man ska strunta i vad samhället tycker och vara snäll mot sig själv o kunna leva lite med, inte bara tänka på vikt o hur man ser ut :) nått jag också kämpar med när ja är i butiker o fixar typ speciellt jeans, nästan aldrig köpt jeans för att ja inte tyckt de ´´passar´´ mig för att ja är för ´´stor´´ men nu sist ja var ute så tillät ja mig själv att se mig själv från ett annat ljus o sätt så de sluta med att jag hitta 4a par jeans som ja älskar o gå i nu :) <3

    SvaraRadera