Sally gick tillbaka till stugan, men hon kunde inte sitta still.
Något kändes fel.
Som om skogen fortfarande såg på henne.
Hon mindes att det fanns en liten by inte långt bort. En gammal lanthandel. Hon hade varit där med mamma när hon var liten.
Hon tog bilen och körde dit.
Butiken var liten. Dammig. En klocka ringde när hon öppnade dörren.
Bakom disken stod en äldre kvinna med grått hår och tjock kofta.
Hon log inte.
– Du är Lindas dotter, sa hon tyst.
Sally nickade, lite förvånad.
– Ja… det är jag. Du kände min mamma?
Kvinnan nickade långsamt.
– Hon kom hit som ung. Bodde i stugan med dig. Sedan försvann hon ett tag. Sen kom hon tillbaka. Men hon pratade aldrig om vad som hände.
Sally tvekade. Höll den lilla röda bilen i handen.
– Jag hittade det här… vid ett träd i skogen. Jag känner igen det, men jag vet inte varför.
Kvinnan stirrade på bilen länge.
Hennes röst blev låg.
– Det där… var din. Du tappade den natten då din mamma sprang till byn och bad om hjälp. Hon skrek att något följde efter henne. Att något ville ta dig.
Sally frös till.
– Vad var det?
Kvinnan skakade på huvudet.
– Ingen vet riktigt. Något gammalt. Äldre än husen här. Något som vaknar när fel person går för nära. Din mamma höll dig undan. Hon skyddade dig.
– Varför kom hon tillbaka då? frågade Sally. – Och varför skickade hon mig hit nu?
Kvinnan såg henne djupt i ögonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar