söndag 6 juli 2025

BAKOM ORDEN FINNS KÄNSLOR

"Haha… orkar inte, tanten klarar inte det här!"

Det är en kommentar som ofta sägs med ett skratt. Ett skämt som liksom slängs ur sig i förbifarten, kanske utan eftertanke. Jag har själv ibland skrattat med, för att inte verka känslig eller för att inte göra en stor grej av det. Men sanningen är att de där orden inte alltid landar lätt. De gör faktiskt ont.

Det kanske inte syns utanpå, men det känns.
När någon kallar mig “tanten” på det sättet, är det som att bli osynliggjord. Som om jag inte längre är med i matchen, som om jag borde kliva åt sidan för någon yngre och snabbare. Som om mitt värde mäts i hur pigg, snabb eller “med” jag är, snarare än i vad jag faktiskt bär med mig – i erfarenhet, kunskap och livsglädje.

Jag är inte 20 längre – det är sant. Jag har levt, lärt, älskat, kämpat och ibland fallit. Jag har erfarenhet som ingen kan ta ifrån mig. Och trots att jag kanske inte har samma tempo eller energi som förr, orkar jag mer än man kan tro. Orkar med livet, med människor, med att finnas där och vara mig själv.

Det är en annan slags ork än när man är yngre. Mer vishet och självkännedom. Man lär sig prioritera sin energi, säga nej till det som inte ger något, och våga stå för den man är.

Men det är just därför som de där skämten ibland känns extra tunga. För när någon säger “tanten orkar inte”, även om det sägs med glimten i ögat, så är det som att jag osynliggörs. Det är som att min plats i gruppen, i samtalet eller i sammanhanget plötsligt känns mindre självklar.

Och det är en känsla jag inte alltid visar. Jag ler och går vidare. Men på insidan känner jag hur orden sätter sig. De sårar, även om det inte alltid märks.

Så till dig som ibland säger så här, kanske utan att tänka:
Var försiktig med vad du säger. Orden vi slänger ur oss kan såra mer än vi tror. Du vet aldrig hur någon tar emot dem, vad de bär på. En dag kommer du själv hamna där. Och då kanske du förstår exakt hur det känns att bli förminskad, osynliggjord eller ifrågasatt.

Till dig som någon gång känt dig bortviftad eller förminskad:
Kom ihåg att din erfarenhet, din styrka och ditt värde inte går att mäta i ålder eller tempo. Du är värdefull precis som du är. Fortsätt ta plats, fortsätt vara du – för det är just du som gör skillnad.

Har du någonsin känt dig osynlig eller nedvärderad på grund av ord som “på skoj” inte kändes så roliga? Jag vill gärna höra dina tankar och erfarenheter. Tillsammans kan vi skapa mer förståelse och respekt för varandra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar